...för 50 år sen föddes min bättre hälft. Det är ju så att man fyller femtio på den veckodag som man föddes. Nåväl, det har ju gått rätt bra för honom - han är ju gift med mig. Eller hur var det nu...? Själv är jag onsdagsbarn och det är ju mindre bra om man ska tro den gamla ramsan ("Onsdagsbarn är född till ve"). I all fall är det kalas i dag men bara ett mindre. Vi sparar partyt till sommaren.
Ett säkert vårtecken - tranorna har landat på vår lägda (åker). Dom är alltid tre till antalet så jag är rätt säker på att det är samma tranor som kommer tillbaka varje år. Vi hörde deras trumpetande när dom annonserade sin ankomst i morse. Att dom är tre har satt igång min fantasi. Är det så att en har tappat sin make/maka och förblir ensam resten av sitt liv? För det är ju det fågelkännarna alltid sagt - att fåglar är varandra trogna in i döden och i så fall även efteråt. Eller kan det vara så att dom är bigamister? Eller homosexuella? Jag har ju aldrig sett några ungar och har ingen koll på vilket kön dom har. Någon som har en förklaring?
I alla fall så blev det ett kort möte för Alice (hunden) fick syn på dom och sen var det kört. Kan ju inte banna henne heller för hon är ju ändå en fågelhund.
Förra helgen tog en fågelskådare hand om en utmattad lappuggla som vi hittade sittandes i kanten av vägen. Glädjande nog så repade den sig och i dag ska den släppas på samma ställe. Det är en mäktig syn att se dom flyga i väg med sina stora vingar. Och inte ett ljud hörs..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar